Barnfattigdomen ökar i Sverige – och det är en nationell skam som inte borde existera

Medan våra politiker skryter om klimatmål och könsidentitetspolitik, växer nästan var femte svensk unge upp i fattigdom. Låt det sjunka in.

Enligt Eurostat var 19,8 % av barnen i Sverige år 2023 i riskzonen för fattigdom eller social utestängning. Det här är inte ett tillfälligt hack i kurvan – det är en stadig uppgång. År 2020 låg siffran på 17,7 %. Det har blivit värre varje år. Och ändå låtsas makthavarna som om allt är bra. Varför? För att barnfattigdom inte passar in i deras glättiga narrativ om ett progressivt paradis.

De säger att Sverige är inkluderande. Att vi är “världsledande”. Men fråga dig själv: vilket samhälle prioriterar öppna gränser, klimatshow och könsteori – samtidigt som hundratusentals barn går och lägger sig hungriga?

Ett välfärdssystem som glömmer sina egna

Sverige lägger över 60 miljarder kronor per år på bistånd, samtidigt som barn i Malmö, Göteborg och förorterna till Stockholm hoppar över måltider, går i trasiga skor och sover flera stycken i samma rum. Hur hamnade vi här?

Den verkliga kostnaden av öppna gränser

Sedan flyktingkrisen 2015 har barnfattigdomen ökat markant. Politikerna släppte in hundratusentals människor utan någon realistisk plan för integration. Idag lever många av dessa familjer i parallella samhällen – arbetslösa, bidragsberoende och utan framtidstro.

“Jag ser barn komma hungriga till skolan”

En lärare i Göteborg (som vill vara anonym) berättade: “Vi har mellanmål i personalrummet för barn som kommer utan att ha ätit. Ibland är det allt de får i sig på hela dagen.” Det här är Sverige år 2025. Inte ett krigsdrabbat land. Sverige.

Varför händer det här?

Låt oss vara tydliga: det här är ett politiskt haveri.

1. Massinvandring utan integration har överbelastat välfärden, skolan och bostadsmarknaden. Stora familjer utan försörjning dominerar statistiken – men det får man inte prata om utan att bli kallad rasist.
2. Familjepolitiken har kollapsat. Äktenskapen minskar, ensamstående ökar, och i många områden är pappalösa hem normen. Staten försökte ersätta familjen – och misslyckades.
3. Välfärden är ineffektiv och felprioriterad. Miljarder rinner iväg till projekt, konsulter och ideologiska organisationer, medan svenska barn i fattiga områden går hungriga.
4. Bostadsbristen slår hårt. Det finns inte tillräckligt med billiga bostäder, vilket gör att låginkomstfamiljer tvingas lägga mer än de har på hyra.

Sverige halkar efter våra nordiska grannar

År 2023 låg barnfattigdomen i Sverige på 19,8 %. I Norge var den 13 %. I Finland 14,5 %. Vad har hänt med det Sverige som en gång var ett föredöme? Varför klarar våra grannar det bättre?

Vart tar pengarna vägen, egentligen?

Miljontals kronor pumpas ut i mångfaldskurser, klimatutbildningar och bidrag till vänsterideologiska organisationer. Samtidigt delar barn i fattiga skolor på trasiga skolböcker, missar klassresor och använder datorer från 2009. Det här är inte jämlikhet – det är vanskötsel.

Priset för politiskt fegspel

Inget parti som låter barnfattigdomen öka år efter år förtjänar att kalla sig “ansvarsfullt”. Men ändå står de där – Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern – och klappar sig själva på axeln för att de är “världens första feministiska regering”. Feminist eller inte – ni har svikit barnen.

Det här handlar inte längre om höger eller vänster. Det handlar om kompetens. Och det finns det ingen av just nu.

Om vi inte agerar

Mer barnfattigdom betyder fler avhopp från skolan, mer ungdomskriminalitet, och en generation fast i bidragsberoende. Om tio år kommer vi inte prata om barnfattigdom – vi kommer fråga oss hur vi kunde tappa en hel generation.

Vi har lösningarna – inte flosklerna

1. Rikta om välfärden. Sluta med generella bidrag. Hjälp svenska medborgare och lagliga invånare som faktiskt behöver stöd.
2. Paus i invandringen och fokus på integration. Släpp inte in fler att försörja. De som redan är här måste lära sig svenska, börja arbeta och bli en del av samhället – annars frivillig återvandring.
3. Stärk familjen. Återinför politik som uppmuntrar äktenskap, ansvarstagande fäder och tvåföräldrahem. Barn mår bättre då – och det vet vi.
4. Måltider och skoltillbehör till barn i behov. Inget barn ska gå hungrigt – men hjälp ska ges baserat på behov, inte ideologi.
5. Skär ner på bistånd och flytta pengarna hemåt. Hjälp våra egna först. Sverige ska inte rädda världen när vi inte ens kan ta hand om våra egna barn.
6. Stoppa fusk och bidragsbrott. Miljarder försvinner varje år till fejkade identiteter, svartkontrakt och luftfakturor. Det är pengar stulna från våra barn.

Bara vi vågar prata om det här

Socialdemokraterna snurrar runt i cirklar. Moderaterna pratar skattesänkningar. Miljöpartiet jagar plastsugrör. Endast Tillsammans för Sverige har en plan som sätter svenska barn och familjer först. Om de inte tänker lösa det – då gör vi det själva.