29 May
29May

Därför måste Europa agera – utan USA


Föreställ dig detta: det är 2028. Ryssland, med 1,5 miljoner aktiva soldater och ytterligare 3,5 miljoner i reserv, krossar Europas östra gräns. USA agerar inte. NATO:s största styrka förblir tyst. Kontinenten faller i kaos. Frågan är inte längre "om", utan "hur snabbt?"

Detta är inte ett dystopiskt krigsscenario. Det är en strategisk verklighet som Europas ledare måste ta på allvar — för om de inte gör det, kan nästa stora krig börja just så här.

Skulle Ryssland vinna inom ett år? Troligen inte — men det skulle bli brutalt

Ryssland skulle inte erövra hela Europa på ett år. Terrängen är svår, motståndet skulle vara hårt, och Europa har fortfarande ett teknologiskt och ekonomiskt övertag.Men Ryssland skulle vinna tidiga segrar.

De skulle kunna ta Baltikum, delar av Polen, kanske pressa sig in i Rumänien eller Finland. De skulle slå ut nyckelinfrastruktur, lamslå luftrummet och skapa masspanik över gränserna. Mest oroande är att de skulle splittra Europas enhet — och använda osäkerhet och politisk oenighet som vapen.

Det här kriget skulle inte handla om blitzkrieg — utan om kaos, chock, och att snabbt skaffa sig fördelar innan väst hinner reagera.


Var skulle Ryssland slå först? Suwałkikorridoren är nyckeln

Militära analytiker är eniga: Suwałkikorridoren är Rysslands gyllene passage. Det är en 65 kilometer smal remsa mellan Polen och Litauen som skiljer Belarus från det ryska Kaliningrad.

Om Ryssland tar denna korridor kan de:

  • Skära av Baltikum från NATO-förstärkningar;
  • Fånga in NATO-trupper i regionen;
  • Och göra Estland, Lettland och Litauen isolerade och sårbara.

Det här är inget teoretiskt. Ryssland har övat just detta i flera "Zapad"-övningar.Därifrån kan ytterligare anfall ske:

  • Genom Belarus in i Polen;
  • Från ockuperat Ukraina mot Centraleuropa;
  • Eller i norr, genom att pressa Finland och testa NATO:s beslutsamhet.

Men Suwałkikorridoren? Det är dörren Ryssland skulle sparka in först.


Vem skulle stå emot — och vem skulle falla?

Vissa europeiska länder skulle slåss till sista kulan: Polen, Baltikum, Finland, Storbritannien och Norden. Andra kan tveka.

  • Ungern kan söka neutralitet eller fördelar.
  • Serbien kan sympatisera med Moskva, öppet eller i tysthet.
  • Österrike och Schweiz skulle troligen förbli neutrala.
  • Turkiet skulle spela båda sidor och fokusera på sina egna intressen.

Europas svaghet är inte bara militära siffror — det är interna sprickor, politisk likgiltighet och ett beroende av amerikanskt skydd som pågått i decennier.

Ingen europeisk nation kan stå ensam mot Ryssland just nu — särskilt inte Sverige. Oavsett i vilken form en enad europeisk front skapas, måste den formas snabbt och med respekt för nationell suveränitet.

Vi i Tillsammans för Sverige (TfS) har gjort vårt ödmjuka försök att skissa på ett sådant ramverk. Vår föreslagna plan kallas Det Europeiska Militära Initiativet (EMI). Du kan läsa om det i vår politiksektion och blogg på hemsidan. Det är helt enkelt vår idé — ett sätt vi tror att Europa kan förbereda sig bättre inför framtiden. Det är inget som har granskats eller godkänts av några stora politiska eller internationella aktörer. Vi presenterar det som ett bidrag i en större debatt.


Vad händer med Sverige?

Sverige kanske inte är första måltavlan — men vi kommer att dras in.

Skulle Ryssland attackera Sverige direkt? Troligen inte inledningsvis — men om Sverige hjälper Baltikum, upplåter baser eller håller Gotland som en militär utpost, då absolut.

Ryssland ser Gotland som ett strategiskt hot. I ett krigsscenario skulle Gotland bli en av de mest omstridda platserna i hela norra Europa.

Sverige skulle:

  • Försvara Gotland intensivt med luftvärn, kustförsvar och marktrupper;
  • Sätta in flottan i ubåtsjakt, minor och ytstrid i Östersjön;
  • Flygpatrullera över Östersjön och stödja NATO;
  • Och eventuellt sända marktrupp till Finland eller Baltikum.

Vi skulle också utsättas för:

  • Cyberattacker, GPS-störning, desinformation;
  • Sabotage mot elnät, transporter och försvarsinfrastruktur.

Sveriges försvar är vältränat och professionellt, men litet. För att hantera ett krig måste vi mobilisera snabbt, utöka reserven, förstärka Gotland och samordna oss med NATO.

Sveriges roll skulle vara avgörande — inte bara för vår egen säkerhet, utan för hela norra Europas stabilitet.


Europas problem är inte bara militärt — det är mentalt och politiskt

Ja, Europa har omkring 1,5 miljoner aktiva soldater och miljontals i reserv. Men det spelar ingen roll om de inte är redo.

  • Försvarsbudgetarna är fortfarande för låga.
  • Ammunitionslagren är kritiskt låga.
  • Inköpssystemen är splittrade.
  • Ledningsstrukturerna är kvar i fredstidens byråkrati.

Ryssland däremot har redan växlat om — deras ekonomi är i krigsläge. Europa är det inte.Så frågan är: Vad måste Europa göra, med start nu, för att vara redo 2028?


Europas 10-punktsplan för att undvika nederlag

1. Skapa ett gemensamt europeiskt försvarskommando

Sluta med splittrade svar. Bygg en stående, snabbt insatsbar europeisk styrka (150 000+ soldater) med bas i Polen, Rumänien och Baltikum.

2. Återinför värnplikt och träna upp massan

Inför civil-militär tjänst för 1–2 år. Skapa ett reservsystem med 5–7 miljoner tränade européer, redo att mobiliseras inom 30 dagar.

3. Minst 5 % av BNP till försvaret

Målet om 2 % är föråldrat. Även 3 % räcker inte. Europa behöver minst 5 % av BNP under minst 5–7 år för att komma ikapp.

Historisk jämförelse:

  • Västtyskland spenderade upp till 4 % av BNP.
  • USA nådde 14 % under Koreakriget och 9,5 % under Vietnam.
  • Reagans upprustning låg på 6,5 %.

Vissa baltiska stater ligger redan över 3 %. Estland är på väg mot över 4 %. Sverige måste följa efter.Det handlar inte om slöseri — det handlar om överlevnad.

4. Befäst östfronten – nu

Bygg försvarslinjer, radarstationer, luftvärn och bunkrar längs NATO:s östflank – särskilt vid Suwałkikorridoren och på Gotland.

5. Civilt försvar för alla medborgare

Skyddsrum. Krisövningar. Reservkraft. Medborgarutbildning. Lär om överlevnad — inte bara krig.

6. Stoppa rysk påverkan

Förbjud ryskpropagerande partier och medier. Skapa cyberförsvar. Motverka desinformation dagligen.

7. Tvinga fram enhet — eller sätt tryck på förrädare

Stater som Ungern och Serbien måste välja sida. Vill de stå utanför — låt dem även stå utan stödpengar.

8. Träna för gerillakrig och urban strid

Om städer faller måste kampen fortsätta. Bygg upp hemvärn, sabotageenheter, motståndsceller.

9. Bygg allianser utanför NATO

Fördjupa samarbeten med Japan, Israel, Sydkorea. Skapa en demokratisk försvarsallians utanför bara Europa.

10. Ändra kulturen — stärk viljan

Europa måste lämna fredsillusionen. Fred är inget naturligt tillstånd. Den måste försvaras. Med vilja. Med kraft.


Europas deadline är 2028

Tre år. Det är allt vi har.

Putins imperiedröm är inte död. Han testar, väntar, mäter vår svaghet. Om Europa förblir splittrat, svagt och tveksamt — då kommer han slå till.

Men det måste inte sluta i tragedi.

Europa har resurserna, människorna, teknologin och pengarna. Men bara om vi agerar nu — med enhet, stolthet och beslutsamhet.

Ingen nation — inte ens Tyskland, Frankrike eller Sverige — kan stå ensam. Framtiden kräver en samordnad europeisk militär strategi som respekterar nationell suveränitet men också handlar snabbt och kraftfullt. Vi på TfS har presenterat ett förslag — Det Europeiska Militära Initiativet (EMI) — som ett bidrag till denna diskussion. Det är inte officiellt, inte godkänt av några stormakter. Men det är något. Och att göra ingenting är inte ett alternativ.


Detta är inte längre ett tankeexperiment. Det är en varning.

Sprid det. Diskutera det. Pressa era ledare.

För freden bevaras bara av dem som är mer förberedda än de som vill förstöra den.

Comments
* E-postadressen kommer inte att publiceras på webbplatsen.