I tider av social oro och kulturell osäkerhet dyker det alltid upp politiska röster som försöker utnyttja situationen. De talar högt, lovar snabba lösningar och presenterar det som verkar vara enkla svar på djupa och komplexa samhällsproblem. En av dessa röster idag är Alternativ för Sverige (AfS)—ett parti vars idéer väcker uppmärksamhet, särskilt bland frustrerade väljare som upplever att de inte längre blir hörda av det politiska etablissemanget.
Som en liten men växande konservativ rörelse i Sverige känner vi ett ansvar att säga ifrån. Inte med hat eller dramatik, utan med allvarlig oro. För när man skalar bort slagorden och de retoriska locktonerna så visar det sig att AfS inte erbjuder en väg till återhämtning, utan en färdplan mot sönderfall.
Kärnan i AfS:s vision är deras mest kontroversiella löfte: att repatriera upp till en miljon människor. Det handlar inte bara om personer utan uppehållstillstånd. Det gäller även svenska medborgare—många födda här, med fulla rättigheter—som helt enkelt inte anses passa in i den kulturella mall som AfS vill definiera som ”svensk.”
Det här är inte invandringspolitik. Det är massutvisningar förklädda till patriotism. Inget modernt västerländskt land har någonsin försökt genomföra något liknande utan att falla in i statligt våld, juridiskt kaos och civila oroligheter. Låt oss vara brutalt ärliga: man utvisar inte en miljon människor utan soldater på gatorna. Utan gummikulor. Utan att människor skjuts. Utan mediebegränsningar och grundlagsbrott.
Om detta verkligen skulle genomföras, skulle det börja likna de mörkaste kapitlen i 1900-talets historia. Det är omöjligt att läsa AfS:s plan utan att tänka på skrämmande paralleller till regimer som förespråkade etnisk rensning i nationens namn.
AfS förklarar aldrig detta tydligt. Och det borde oroa alla.
Skulle ett blandat barn fött och uppvuxet i Sverige räknas? Vad händer om din farmor kommer från Gambia, men resten av din släkt är etniskt svensk i generationer? Är du svensk nog då? Hur många generationer tillbaka måste du bevisa din "renhet"?
Det här är ingen överdrift. Vi har sett det förut, tydligast i Nazityskland. Där tog myndigheterna fram komplicerade släktträd för att avgöra vem som var tillräckligt tysk och vem som skulle rensas ut. Är det verkligen denna modell AfS försöker efterlikna, även om det sker mellan raderna?
Och i så fall: vem avgör?
När staten börjar definiera människor efter blodslinje istället för medborgarskap, värderingar och lojalitet, då har man passerat en gräns som ingen konservativ—ingen moralisk människa—borde vara bekväm med.
AfS vill ta Sverige ut ur Europeiska unionen. På pappret handlar det om självbestämmande. Men i verkligheten handlar det om att klippa av vår ekonomiska livlina.
Sveriges ekonomi är djupt sammanlänkad med EU genom handel, bankväsende, utbildning och energimarknad. Ett hastigt utträde skulle få investerare att fly, kronan att falla, priserna att skjuta i höjden och internationella företag att lämna landet. EU skulle med stor sannolikhet svara med strafftullar och politisk isolering.
Låt oss vara tydliga: vi är också kritiska mot EU i dess nuvarande form. Vi motsätter oss federalism, överstatlighet från Bryssel och urholkning av nationell suveränitet. Därför innehåller våra egna förslag en tydlig plan för att reformera EU, återföra makt till medlemsländerna och respektera kulturell mångfald. Men att lämna unionen helt och hållet, i dagens världsläge, vore att skada Sverige mer än vi hjälper det—och lämna fältet öppet för globala aktörer som inte delar våra värderingar.
AfS förespråkar något de kallar för ”etnopluralism”—ett mjukt ord för en mycket hård verklighet. Det innebär i praktiken att olika etniska grupper inte ska blandas. Att Sverige ska vara till för svenskar. Det presenteras inte som hat, utan som ”bevarande”. Men låt er inte luras: detta är rasbaserad politik.
Och historien har redan visat oss vart denna väg leder.
Vi är ett parti som står för starka gränser, nationell stolthet och en enad kultur—men dessa värden måste baseras på gemensamma värderingar och ansvarstagande, inte hudfärg eller släkthistoria.
Nej. Det skulle kräva att man river den i stycken.
Sveriges grundlag skyddar medborgerliga friheter, likhet inför lagen och rättssäkerhet. AfS:s politik kan inte förverkligas utan att man kringgår eller helt upphäver dessa principer. Det är inte reform. Det är revolution. Det är början på diktatur.
Om deras plan blev verklighet skulle det krävas:
Och om det inte väcker oro, borde det göra det.
Låt oss sammanfatta hur Sverige skulle kunna se ut efter några år under AfS:s styre:
Det är inte återuppbyggnad. Det är sönderfall.
Vi tror inte på öppna gränser. Vi stöder inte den liberala politik som urholkat den svenska kulturen och identiteten. Men vi kan inte låtsas att AfS:s politik är ett hedervärt alternativ.
Vår uppgift som konservativa är att ställa svåra frågor, och svenska folket förtjänar att veta: Vad är det egentligen AfS förespråkar?
Oavsett hur sansat Gustav Kasselstrand framstår på YouTube eller hur välformulerade deras policydokument är, så måste vi titta bortom ytan och se substansen.
På Tillsammans för Sverige tror vi på ett Sverige där trygghet, samhörighet och framtidstro inte bara är ideal, utan verklighet. Vi förkastar både gränslös globalism och den hårdhet som kännetecknar radikal nationalism. Vår vision är ett Sverige som står starkt, skyddar sina medborgare och säkrar framtiden för kommande generationer.
Sverige behöver reformer—ja. Vi behöver starkare gränser, mer respekt för lag och ordning, och ett återupprättat kulturellt självförtroende. Men det måste ske inom demokratins, rättsstatens och värdighetens ramar.
Vår politik vilar på konstitutionell ordning, yttrandefrihet, religionsfrihet, traditionella värderingar, och en avvisning av både identitetsvänster och auktoritär högerextremism. Vi tror på ett Sverige där disciplin och enhet formas av gemensamma värderingar—inte blodsband.
AfS:s vision är inte en reformistisk plan. Det är en brända-jorden-strategi förklädd till nationalism. Den kan locka de desperata, men erbjuder inget hållbart, stabilt eller moraliskt.
Som en ny politisk gräsrotsrörelse i Sverige kommer vi inte stå tysta medan sådana idéer får spridas oemotsagda.