Upplysningen, yttrandefriheten och kampen för europeiska värderingar i Sverige

Sverige, liksom stora delar av Europa, har byggts på upplysningens principer – tankefrihet, individuella rättigheter och förnuftets kraft framför ideologisk konformitet. Tänkarna under upplysningen, som Voltaire, kämpade för ett samhälle där människor kunde uttrycka sina åsikter utan rädsla för förföljelse, ifrågasätta auktoritet och utmana skadliga eller förlegade idéer. 

Men idag håller dessa friheter på att urholkas. Yttrandefriheten är under attack, den nationella identiteten demonteras och det rationella samtalet ersätts av ideologisk censur. Istället för att uppmuntra diskussion skapas en kultur där vissa åsikter anses oacceptabla, och de som uttrycker dem tystas genom social press, utestängning eller till och med rättsliga åtgärder. 

Om vi vill bevara Sverige som ett fritt och rationellt samhälle måste vi återta de upplysningsideal som gjorde vår nation stark – även om det innebär att säga obekväma sanningar. 

Hur upplysningen är relevant för Sverige idag 

Upplysningen handlade om frihet, rationalitet och rätten att ifrågasätta rådande ideologier. Den kämpade för att befria människor från förtryckande system, vare sig det var monarkier, teokratiskt styre eller dogmatiska samhällsstrukturer. Dessa idéer lade grunden för modern demokrati, vetenskapliga framsteg och nationellt självbestämmande – själva fundamenten för Europas framgång. 

Men i dagens Sverige ser vi en utveckling som går i motsatt riktning. De principer som en gång försvarade friheten används nu för att rättfärdiga censur, social kontroll och ideologisk likriktning. 

• Yttrandefriheten urholkas: Lagar mot "hatbrott" och social stigmatisering används för att tysta de som ifrågasätter öppna gränser, kulturella förändringar eller statens maktutövning. Istället för att tillåta en öppen debatt straffas människor för att de utmanar den rådande narrativen.
• Ideologisk likriktning växer fram: Medier, utbildningsinstitutioner och myndigheter sprider en ensidig världsbild, medan avvikande åsikter stämplas som "extrema" eller "farliga". Många väljer att självcensurera sig av rädsla för att bli utfrysta.
• Den nationella identiteten försvagas: Upplysningen betonade självbestämmande, men idag får svenskar höra att de ska överge sin egen historia och kultur till förmån för globalistisk multikulturalism. Att vara stolt över Sverige har blivit kontroversiellt, medan kulturell relativism främjas på bekostnad av vår nationella sammanhållning.

 Detta är inte framsteg. Det är ett steg tillbaka mot ideologiskt förtryck – precis det som upplysningen försökte avskaffa. 

Lära av upplysningen utan att undergräva Sveriges kristna arv 

Upplysningen var kritisk mot religiösa institutioner som hade oinskränkt makt över samhället, men den handlade aldrig om att radera kulturell eller andlig identitet. Sverige har, precis som resten av Europa, ett djupt historiskt band till kristna traditioner, som har påverkat allt från våra lagar till våra sociala normer. Många av de friheter som upplysningen kämpade för bygger på etiska principer som har sitt ursprung i Sveriges kristna arv. 

Men i dagens Sverige ser vi en dubbelmoral där: 

• Kristna traditioner marginaliseras, medan nya ideologiska rörelser får närmast religiös status och inte får ifrågasättas.
• Den kristna arvstraditionen avfärdas som gammalmodig, samtidigt som aktivistiska narrativ pressas in i skolor och det offentliga rummet utan invändningar.
• Den nationella identiteten, som har starka rötter i kristen etik och sedvänjor, suddas ut till förmån för en kulturell relativism som uppmuntrar svenskar att ta avstånd från sin egen historia.

Att erkänna Sveriges kristna arv handlar inte om att införa religiösa lagar, utan om att inse vilken roll kristendomen har spelat i formandet av Sveriges värderingar. Upplysningen utvecklades i ett Europa som var djupt påverkat av kristendomen, vilket visar att tro och förnuft inte alltid är i konflikt. Sveriges framgång har byggt på en balans mellan rationell styrning och en stark nationell identitet – en balans som vi inte får offra i modernitetens namn. 

Ett fritt och rationellt samhälle kräver inte att vi överger våra traditioner. Istället för att förkasta Sveriges kristna arv bör vi värna och respektera de kulturella fundament som har format vårt land, samtidigt som vi fortsätter att försvara upplysningens grundpelare: yttrandefrihet, nationellt självbestämmande och rationell debatt. 

En uppmaning: Försvara yttrandefrihet, identitet och rationellt tänkande 

Sverige måste återvända till de upplysningsvärderingar som gjorde Europa starkt: 

• Yttrandefriheten måste vara absolut – inte begränsad av vad den kulturella eliten anser vara "acceptabelt".
• Svenskar ska uppmuntras att ifrågasätta dålig politik, svagt ledarskap och ideologisk maktutövning.
• Den nationella identiteten måste skyddas, och traditionella värderingar får inte offras på den globala relativismens altare.

Voltaire och upplysningens tänkare gav oss verktygen att bygga ett starkt, fritt och rationellt samhälle – men bara om vi väljer att använda dem. Vi måste avvisa självcensur, ideologiskt tvång och nedmonteringen av svenska värderingar, som hotar vår framtid. 

Sverige måste stå upp för upplysningsidealen igen – eller riskera att förlora dem för alltid.