Är det bara jag, eller brukade partier faktiskt stå för nånting förr i tiden?
Man visste vad man fick. Det fanns tydliga ideologier bakom rörelserna. Socialdemokrater låtsades inte vara nåt annat än socialdemokrater. Konservativa var konservativa. Till och med ytterkantspartierna hade någon form av ryggrad. Bra eller dålig, men det fanns nånting där.
Nu?
Nu känns det som att de flesta etablerade partier i Sverige, särskilt de som kallar sig “mitten” eller “mittenhöger”, inte har nån ideologi alls. Ingen vision. Inget manifest. Ingen ryggrad. Inget riktigt tankesystem som ligger bakom deras politik. Bara floskler, återanvända slagord, småjusteringar, och kosmetiska förändringar. Inget grundläggande. Inget som verkligen vänder skutan i en ny riktning.
Samtidigt har vänstern en ideologi. Och vi ska inte lura oss själva. Bara för att de inte alltid skriver ut det svart på vitt betyder det inte att det inte finns. Vänsterblocket, oavsett om det handlar om Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, eller till och med Centerpartiet ibland, de kör alla på samma ideologiska manus.
Kalla det vad du vill: kulturell marxism, kritisk teori, identitetspolitik, progressivism. Det landar ändå i samma tankesfär. Antonio Gramsci. Frankfurtskolan. Den långa marschen genom institutionerna. Du vet vilka jag menar. De som kom på att om du vill förändra samhället, så behöver du inte ta över regeringar. Du tar över skolan, medierna, konsten, domstolarna, språket.
Och det var precis det som hände. Sverige hade ingen revolution med gevär. Det var en revolution via läroplaner och public service. Och de flesta svenskar märkte inte ens att det hände.
Men här kommer det värsta: även de partier som ska stå emot det här, mittenhögern och till och med de som kallas “ytterhögern”, kommer inte med någon alternativ vision. De kanske pratar tufft. Säger att de ska “lösa invandringen” eller “rädda välfärden” eller “fixa skolan”. Men allt de gör är att justera lite i ett redan trasigt system. Flyttar om möbler i ett brinnande hus. Plåster på ett brutet ben.
De vågar inte utmana ideologin som tog oss hit.
Och det är just det ingen vill prata om.
Så varför är det så att nästan inget parti i riksdagen år 2025 kan visa upp ett tydligt, ideologiskt manifest? Ett riktigt dokument som förklarar vad de tror på, varför de tror på det, och hur det hänger ihop med deras politik?
Jag ska säga varför: för att de inte vill att du tittar för noga. De vill inte att du ska inse hur ytligt allt har blivit. Hur rädda de är för att faktiskt bryta med systemet. Hur beroende de är av att vara “rumsrena”. Och hur totalt uppslukade de blivit av just den världsbild de låtsas kritisera.
De har alla blivit en del av samma maskin. En maskin som bestraffar övertygelse, som behandlar starka idéer som farliga, och som föredrar vaga, slipade meningslösheter framför verkliga värden. De har blivit varumärken, inte rörelser. PR-byråer med platser i riksdagen.
Men inte vi.
Till skillnad från de etablerade partierna har Tillsammans för Sverige ett riktigt manifest. Inte nån tom policytext full av fluff, utan ett ärligt dokument som visar vad vi står för, var vi kommer ifrån och vad vi vill bygga. Du kan läsa det direkt på vår hemsida. Samma sak med vår ideologi. Vi gömmer inte våra tankar bakom politiskt teaterspel. Allt finns där. Svart på vitt. Vi försöker inte lura någon.
Vår ideologi heter Folkstabilism. Det är ett nationalkonservativt tankesystem byggt på tradition, ordning, suveränitet, demokrati, folklig enighet och kulturell förankring. Det handlar om att återställa Sveriges moraliska, institutionella och politiska ryggrad samtidigt som vi skyddar individens friheter och bygger ett starkt och stabilt samhälle. Vårt manifest är tydligt och offentligt, och varje större förslag vi lägger grundar sig i den här ideologin. Vill du veta vad vi tycker och varför vi tycker så, så hittar du allt det där, skrivet på ett språk vem som helst kan förstå.
Vi kanske är gammaldags. Kanske hopplöst “old school”. Kanske är det inte så här politik funkar längre. Kanske förväntas vi vara mer luddiga, mer strategiska, mer välanpassade. Men det skiter vi i. Vi tycker att du har rätt att veta vad vi tror på. Och om du håller med oss – om så bara till viss del – då vet du också exakt hur vi tänker och varför vi lägger fram de förslag vi gör. Inget gissande.
Inget dimridåer. Bara ärlighet. För om du ska stödja oss, så har du rätt att veta vad du faktiskt stödjer.
Så här borde det vara. Men det är det inte.
Och det är därför regeringen alltid känns likadan, oavsett vem du röstar på.
Visst, ansiktena byts ut. Namnen byts. Det är ett annat parti som står vid podiet. Men riktningen? Samma. Samma institutioner.
Samma världsbild. Samma ideologi som fortsätter pumpa runt i statens blodomlopp som en parasit.
Du känner det, eller hur? Den där känslan av att något inte stämmer. Att inget egentligen förändras i det här landet. Förutom att allt långsamt blir sämre.
Så min fråga till dig är:Varför tror du att det är så? Varför får vi samma politik, samma kulturförfall, samma långsamma sönderfall – oavsett vilket parti som sitter vid makten?
Kanske är det dags att börja ställa tuffare frågor.Kanske är det dags att kräva riktig ideologi från våra politiska partier.Inte bara slagord. Inte bara ytliga justeringar.En riktig vision. Ett manifest som inte bara låtsas vara annorlundautan faktiskt är det.
Annars fortsätter vi bara titta på samma teatermed lite nya skådisarmedan landet faller söndertill hövliga applåder.