Försvarsmakten

Försvarsmakten

Nationellt Försvar och Inre Säkerhet: En Sammanhållen Strategi

Tillsammans för Sverige – Suveränitet, Teknologi och Trygghet för 2000-talets Utmaningar

1. Princip: Inre Trygghet är Grunden för Yttre Försvar

  • Ett instabilt samhälle kan inte bidra trovärdigt till internationella försvarsåtaganden.
  • Sverige måste vara starkt både hemma och ute i världen.
  • Därför föreslår vi en integrerad strategi för inre säkerhet, totalförsvar och internationell försvarssamverkan inom Nato.

2. Inrikes Säkerhet: Samordnade Insatser mot Inre Hot

  • Gemensam underrättelseverksamhet på lokal, regional och nationell nivå.
  • Insatsgrupper mot kriminella nätverk.
  • Återupprättat samhällsförtroende är grunden för nationell säkerhet.

3. Försvarsmakt i Världsklass

A. Målsättning: Ett högteknologiskt, Nato-kompatibelt och framtidssäkrat försvar.
Vi föreslår:

  • Elitutbildning och toppmodern utrustning för alla soldater.
  • Fokus på cyberförsvar, hybridkrigföring och rymdbaserade hot.
  • Teknisk nischkapacitet som gör Sverige oumbärligt i Nato.

4. Strategiska Investeringsområden

  1. Cybersäkerhet: Realtidsskydd, offensiv kapacitet, Nato-samarbete.
  2. Forskning & AI: Fokus på autonoma system, robotik, energivapen.
  3. Rymdförsvar: Satellitbaserad spaning och Nato/EU-samarbete.
  4. Svensk Försvarsindustri: Teknisk suveränitet genom inhemsk produktion.
  5. Miljöansvar: Grön logistik och hållbar militär drift.

5. Nato: Integration med Handlingsfrihet

  • Vi är en stark partner, men bygger också full egen förmåga.
  • Självständig logistik, ledningssystem och försvarsindustri.
  • Sverige ska kunna försvara sig utan att vänta på andras beslut.

6. Ambitiös Budgetplan

  • 2,4 % av BNP till 2025
  • 2,6 % till 2028
  • 4,8 % till 2033
    → Möjliggör bemanning, modernisering och totalförsvarsutveckling.

7. Nationellt Missilförsvar: Lager-på-lager-System

A. Hotbild: Växande rysk robotkapacitet kräver integrerat försvar.
B. System vi föreslår:

  • Arrow 3, David’s Sling, Aegis BMD, SAMP/T, IRIS-T.
  • Svenska system: RBS 70 NG, RBS 15 Mk4, BAMSE.
    C. Industriellt mål:
  • Ny svensk produktionscykel.
  • Samutveckling mellan Saab, FOI och KTH.
  • Integration i Nato – men med svensk kärna.

8. Nordiskt Ballistiskt Missilförsvarsinitiativ (NBMDI)

Mål: Gemensamt nordiskt missilförsvar med interoperabilitet mot Nato.
Komponenter:

  • Mark-, luft- och sjöbaserade system (Iron Dome, David’s Sling m.fl.)
  • Nordiskt ledningssystem, svensk radar och interoperabla plattformar.
    Fördelar:
  • Omedelbar operativ kapacitet
  • Regional suveränitet
  • Teknisk utveckling i Norden
  • Balanserat beroende av allierad teknologi

9. Svenskt Hangarfartygsprogram: Sjömakt för Självständighet

A. Varför:

  • 90 % av Sveriges handel går via havet
  • Östersjön och Arktis alltmer omstridda
    B. Vad vi föreslår:
  • 1 lätt hangarfartyg
  • 6 Longship-klass fregatter
  • 9 A26-ubåtar + UUV:er
  • Amfibiekapacitet, robotbåtar, patrullfartyg
  • 100 % inhemsk produktion och kontroll
    C. Tidslinje:
  • 2026: Förstudier
  • 2030: Operativt hangarfartyg
  • 2037: Full insatsklar hangargrupp
    Budget: 120–150 miljarder kr över 10–12 år

10. Omfattande Värnpliktsreform

Mål:

  • Skydda Sverige
  • Stärka sammanhållningen
  • Utveckla unga
    Ny modell:
  • Allmän värnplikt (9 månader, upp till 19)
  • Alternativ civil tjänst för samvets- eller integrationsskäl
  • Anpassad screening och val av tjänstgöringsform
  • Förmåner: utbildningspoäng, jobbprioritet, hälsostöd
    Särskilt fokus:
  • Inkludering av alla medborgare, inklusive de med utländsk bakgrund
  • Främja gemensamma värderingar, fysisk hälsa och personlig utveckling

11. Tilläggsåtgärder för Försvar och Beredskap

  • Regional Nato-samverkan: Fokus på Östersjön och Arktis
  • Transatlantiska band: Teknologi- och underrättelsesamarbete
  • Försvarsindustri: Långsiktiga investeringar och export
  • Hybridförsvar: Informationspåverkan, cyber, AI
  • Personalstrategi: Officerare, reservofficerare, specialister
  • Civilförsvar: Transport, sjukvård, energiförsörjning
  • Internationella insatser: Endast när det gynnar svensk säkerhet

12. Sammanfattning

Sveriges frihet, trygghet och suveränitet börjar med att vi tar ansvar för vår egen säkerhet.
Tillsammans för Sverige erbjuder en realistisk, framtidssäkrad och självständig försvarsstrategi – byggd på konservativa principer, högteknologisk innovation och nationellt ansvar.

Vi kommer inte vänta på att andra försvarar oss.
Vi kommer redan att vara där.

Nationellt försvar och inre säkerhet: En sammanhållen strategi

Sveriges försvar och säkerhet – en analys av förslagets effekter

Om detta förslag genomförs skulle det radikalt förstärka det svenska försvaret, öka dess beredskap och säkerställa strategisk autonomi inom NATO. Här är en sammanfattning av de potentiella effekterna:

1. Stärkt försvarsbudget & långsiktig hållbarhet

  • 2,4–4,8 % av BNP till 2033 skulle placera Sverige bland NATOs största försvarsutgifter (över 2 %-målet) och möjliggöra:
    • Modernisering av materiel (t.ex. Gripen E/F, A26-ubåtar).
    • Forskning inom AI, hypersoniska vapen och rymdförsvar.
    • Bättre krigsuthållighet (t.ex. lager av ammunition, bränsle och medicinsk utrustning).

2. Förbättrat missilförsvar & avskräckning

  • Skiktat robotförsvar (Arrow 3, Aegis, IRIS-T SLM) skulle:
    • Skydda kritisk infrastruktur (kärnkraft, ledningscentraler) mot ryska/iranska robotar.
    • Integreras med NATOs baltiska luftförsvar under svensk kontroll.
  • Nordiskt robotförsvarsinitiativ (NBMDI) minskar beroendet av amerikansk teknik och stärker regionalt samarbete.

3. Marin maktprojektion

  • Lätt hangarfartyg + 6 fregatter + 9 A26-ubåtar skulle:
    • Säkerställa sjöfartsleder i Östersjön/Nordatlanten (mot ryska ubåtar).
    • Möjliggöra amfibieoperationer (t.ex. Gotland/Arktis).
    • Ge Sverige en central roll i NATO:s marinoperationer.
  • Obemannade system (UUV/USV) moderniserar minsvepning och ubåtsjakt.

4. Utökad värnplikt & social sammanhållning

  • Allmän värnplikt (9–19 månader, civil/militär) skulle:
    • Dubbla reservstyrkan (potentiellt 500 000+ utbildade).
    • Integrera olika samhällsgrupper (t.ex. muslimska svenskar) i totalförsvaret.
    • Minska bristen på cyber- och ingenjörskompetens.

5. Teknologiskt ledarskap

  • Satsningar på AI, drönare och rymd gör Sverige till en NATO-innovationshub.
  • Inhemsk vapenproduktion (Saab, BAE Hägglunds) säkerställer tillgång under kriser.

6. NATO-integration utan beroende

  • Full interoperabilitet med NATO, men svenskt beslutande över:
    • Ledningssystem (t.ex. NBMDI under svenskt ansvar).
    • Försvarsindustri (ingen utländsk veto på export).

7. Hybrid- och cybersäkerhet

  • FOI/KTH-ledd forskning motverkar ryska hot (desinformation, sabotage).
  • Totalförsvar förbereder samhället för strömavbrott, cyberattacker och sabotage.

8. Geopolitiska konsekvenser

  • Nordisk-baltiskt ledarskap: Gemensamt robotförsvar med Finland/Norge avskräcker Ryssland.
  • Arktisinflytande: A26-ubåtar och fregatter utmanar Rysslands nordflotta.
  • Förbindelser med USA/EU: Sverige blir en "ramnation" för baltisk säkerhet.

Risker & utmaningar

  • Kostnader: 4,8 % av BNP kan kräva skattehöjningar eller nedskärningar.
  • Rekrytering: Allmän värnplikt kan möta politiskt motstånd.
  • Industrikapacitet: Snabb marin expansion kan överbelasta varv.

Slutsats

Denna strategi skulle göra Sverige till ett av Europas mest kapabla försvar – redo att försvara sig självständigt och leda NATO-uppdrag. Den balanserar avskräckning (robotförsvar, hangarfartyg) med samhällsresiliens (värnplikt, cybersäkerhet) för långsiktig stabilitet i en osäker värld.