Policyinitiativ: Pressfrihet med Ansvar – En Modell för Sanning, Balans och Allmänhetens Förtroende

Enminutssammanfattning

Det svenska medielandskapet har blivit en drivkraft för polarisering, desinformation och förlorat förtroende. Tillsammans för Sverige står upp för pressfrihet, men inte utan ansvar. Vi föreslår en rättslig ram som bevarar mediernas oberoende samtidigt som den inför verkställbara krav på sanningsenlighet, transparens och allmän säkerhet.

Inspirerad av Tysklands NetzDG (fokus på skada), Frankrikes Déontologie Média (fokus på transparens), och Sveriges befintliga Pressombudsmannasystem (men med sanktioner), vill denna policy etablera en modern standard för ansvarsfull journalistik i Sverige.

1. Bakgrund och Motivering

Pressfrihet är en grundbult i en demokrati, men endast när den utövas med sanning, kontext och ett uppdrag att informera – inte att elda på. I dagens svenska medielandskap har bristen på skyddsmekanismer lett till:

• Utbredd sensationsjournalistik som drivs av kommersiella incitament
• Politiskt färgad rapportering som utger sig för att vara oberoende journalistik
• Farlig direktrapportering som hotar nationell säkerhet
• Stor allmän förvirring, misstro och splittring

Tillsammans för Sverige erkänner att oreglerad pressfrihet, likt all makt utan kontroll, kan missbrukas. Allmänheten förtjänar skydd mot lögner, förvrängningar och vapeniserade narrativ som utger sig för att vara nyheter.

2. Policymål

Denna policy syftar till att:

• Skydda pressens oberoende samtidigt som ansvar säkerställs
• Återupprätta allmänhetens förtroende genom sanning och transparens
• Förhindra vårdslös rapportering som äventyrar liv eller destabiliserar samhället
• Säkra balanserad rapportering i känsliga och polariserande frågor
• Öka tydlighet kring ägande, finansiering och dolda agendor

3. Juridiska Förändringar som Krävs

A. Ändringar i Befintlig Lagstiftning:

• Ändra Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) för att möjliggöra ansvarsstyrda begränsningar av medvetet falsk rapportering, samtidigt som den grundläggande yttrandefriheten skyddas.
• Revidera Radio- och tv-lagen (2010:696) för att införa säkerhetsklausuler som förbjuder direktsändning av militära eller akuta insatser.
• Ändra Presstödsförordningen (1990:1424) så att statligt stöd endast ges till medier som följer krav på sanning och transparens.
• Uppdatera Tryckfrihetsförordningen (TF) för att inkludera verkställbara definitioner av journalistiskt missbruk kopplat till desinformation och agenda-driven vinkling.

B. Nya Lagstiftningsinstrument:

Lagen om Medieintegritet och Ansvar (MIRA):

• Förbjuder medvetet falsk rapportering från registrerade nyhetskanaler.
• Kräver rättelser och böter vid upprepade överträdelser.
• Inför licensavstängning efter tre brott inom en 24-månadersperiod.

Lagen om Kontextrik Rapportering av Känsligt Innehåll:

• Kräver att verifierade motperspektiv inkluderas i rapportering om krig, ras, religion eller politiska skandaler.
• Krav på balans mellan expert- eller auktoritativa röster vid kontroversiell bevakning.

Lagen om Journalistisk Säkerhet vid Offentliga Insatser:

• Förbjuder direktrapportering av militära, polisiära eller räddningsinsatser i realtid.
• Inför straffansvar för publicering av truppositioner eller hemliga insatser i realtid.

Lagen om Ägande- och Finansieringstransparens:

• Alla nyhetsmedier ska, i varje artikel samt på sin webbplats, tydligt redovisa:
  • Ägarstruktur
  • Större finansiärer (inklusive utländska)
  • Politiska kopplingar inom styrelse eller redaktion

Tilläggsbestämmelse:
Mediekanaler som huvudsakligen rapporterar om andra staters människorättsbrott eller korruption undantas från krav på utländsk finansieringsredovisning, under förutsättning att de registrerar sig hos det Nationella Rådet och uppfyller kriterier för allmänintresse. Detta skyddar exiljournalistik och undersökande diaspora-media.

Direktivet om Märkning av Verifierade Nyheter:

• Svenska sociala medieplattformar måste märka all obekräftad nyhetsrapportering med tydliga varningar.
• Tredjepartsverifiering krävs innan en nyhet får etiketten “verifierad”.

Tilläggsbestämmelse:
Plattformar med fler än 1 miljon svenska användare måste ingå intäktsdelningsavtal med registrerade svenska medieaktörer. 20 procent av dessa intäkter ska öronmärkas till det Nationella Efterlevnadsportalet och stödprogram för mikromedia. Detta baseras på den australiska modellen och säkerställer ekonomisk rättvisa mellan techjättar och svenska journalistiska aktörer.

4. Omfattning: Vilka Medietyper Omfattas

1. Traditionell Etablerad Media

Exempel: SVT, SR, TV4, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet.

Tillämpning:

• Fullt ansvar enligt samtliga fem nya lagar och ändringar.
• Underkastade de striktaste kraven på sanning, balans och transparens.
• Kan få sina licenser indragna vid upprepade brott enligt MIRA.
• Måste redovisa ägande, finansiering och kopplingar i samtliga format (tv, print, online).
• Begränsningar för direktsändning (t.ex. krigs- och polisinsatser) är särskilt riktade mot dessa aktörer.

Motivering: Dessa institutioner formar det nationella narrativet och har störst publikräckvidd, vilket gör deras inflytande mest avgörande att reglera ansvarsfullt.

2. Nyheter från Alternativa eller Nya Medieaktörer

Exempel: Samnytt, Nyheter Idag, Fria Tider, Bulletin, Doku, Exakt24, Kvartal, Ledarsidorna.

Tillämpning:

• Full tillämpning av samtliga lagar om de är registrerade i Sverige som mediekanaler.
• Måste följa regler om faktagranskning och säkerhetsmässigt ansvarsfull rapportering.
• Måste redovisa ägande och finansiering öppet.
• De som ej är registrerade men fungerar som nyhetsleverantörer i praktiken måste registrera sig eller klassificeras som utländska påverkanaktörer om finansiering sker från utlandet.

Motivering: Vissa nya medier bidrar med värdefulla motnarrativ, andra utnyttjar gråzoner för att sprida desinformation. Policyn säkerställer ansvar utan att förbjuda avvikande åsikter.

3. Sociala Medier och Oregistrerade Digitala Kanaler

Exempel: YouTube-kanaler, TikTok-profiler, Telegram-kanaler, Instagram-flöden, X (Twitter), memebaserade nyhetssidor och anonyma bloggar.

Tillämpning:

• Regleras inte direkt som media om de inte är registrerade.
• Dock gäller Direktivet om Verifierade Nyheter för plattformar:
  • Plattformar i Sverige måste märka all obekräftad nyhetsrapportering.
  • Böter införs för plattformar som förstärker verifierade osanningar via algoritmer.
  • Påverkare med nyhetsinnehåll och fler än 25 000 följare klassificeras som “oberoende medieoperatörer” med förenklade men verkställbara krav på transparens och rättelser.

Motivering: Dessa digitala ekosystem agerar ofta som faktiska nyhetskällor men utan något ansvar. Policyn inkluderar dem delvis utan att inskränka yttrandefrihet eller satir.

5. Implementering (Tidslinje)

År 1 – Grundarbete och Juridisk Förberedelse:
En nationell informationskampanj lanseras för att förklara behovet av ansvarstagande journalistik och riskerna med oreglerad mediemakt. Samtidigt inleds lagstiftningsarbetet för de fem nya lagarna. Förslag till ändringar av grundlagar (YGL och TF) läggs fram. Samråd hålls med experter, akademiker och civilsamhället.

År 2 – Riksdagsbeslut och Infrastruktur:
Lagarna antas av riksdagen. En övergångsperiod på 18 månader inleds för mediers anpassning. En ny oberoende tillsynsmyndighet – Nationella Rådet för Pressetik och Integritet – skapas. Inga politiskt utsedda ledamöter tillåts. Rådet hanterar tillsyn, licenser, överträdelser och överklaganden.

År 3 – Verkställande och Offentlig Granskning:
Medieorganisationer registrerar sig enligt den nya lagen. Rådet börjar ta emot anmälningar och publicera rapporter om efterlevnad. Full redaktionell frihet behålls, men med reella konsekvenser för desinformation eller ensidighet i känsliga ämnen.

År 4 och Framåt – Normalisering och Justeringar:
Policyn är fullt implementerad. Årliga revisioner, rapporter och anonymiserad statistik publiceras för att följa upp utvecklingen. Sverige behåller en fri press, men en som grundas i fakta – inte klickjakt.

6. Ytterligare Skydd mot Missbruk och Politisk Överreach

• Oberoende Tillsyn: Det Nationella Rådet får tvärpolitisk vetorätt, insyn i beslutsprocesser och möjlighet till juridisk prövning.
• Allmänintressets Skyddsklausul:
  “Ingen sanktion ska utdömas om felaktig information publicerats i god tro för att tillgodose allmänintresse, senare rättats och utan uppsåt att vilseleda.”
• Rotationsbaserad Tillsynsnämnd:
  En årlig granskningskommitté med representanter från civilsamhället, akademin och media följer upp tillsynsbeslut för att bevara långsiktig neutralitet.
• Undantag för Satir och Konst:
  Satiriskt, humoristiskt och konstnärligt innehåll undantas uttryckligen från krav på “balans” eller verifieringsmärkning, om det inte presenteras som fakta.
• Årlig Rapport om Pressfrihetens Tillstånd:
  Sverige publicerar årligen en rapport om lagens effekter baserat på mätdata från oberoende aktörer såsom Reportrar utan gränser.
• Stöd för Mindre Medieaktörer:
  Kanaler med färre än 5 heltidsanställda eller under 1,5 miljoner SEK i årsomsättning får:
  • Förenklade rapporteringskrav för finansiering och ägande
  • Tillgång till statligt stöd för att uppfylla efterlevnad
  • Rådgivning och stöd via Nationella Rådets resurshubb

7. Sammanfattning av Grundprinciper

• Sanningsenlighet: Journalister får inte publicera sådant de vet är falskt. Ansvar är icke-förhandlingsbart.
• Balans i Känsliga Frågor: Kontroversiella eller emotionellt laddade ämnen kräver flera trovärdiga perspektiv.
• Allmän Säkerhet i Första Hand: Inget nyhetsvärde rättfärdigar att liv sätts i fara genom för tidig rapportering.
• Transparens kring Makt: Allmänheten har rätt att veta vem som äger och finansierar den information de får.
• Bara Verifierad Information: Tiden då obekräftade rykten sprids viralt utan ansvar måste ta slut.

8. Avslutande Kommentar

Tillsammans för Sverige kommer aldrig att stödja censur. Men vi avvisar den felaktiga idén att frihet innebär kaos. Med rätt lagar kan pressen förbli fri, ansvarstagande och verkligt demokratisk – inte manipulerad, inte vapeniserad, och inte styrd av dolda intressen.

Sverige förtjänar en media som arbetar för folket – och vi kommer att leverera det.

9. Anpassningar för Mikromedia och Oberoende Mediekanaler

I erkännande av de särskilda utmaningar som mindre aktörer står inför, särskilt de med begränsade resurser, inför denna policy en graderad efterlevnadsmodell och stödsystem. Målet är att bevara sanning och ansvar utan att kväva legitim opposition eller alternativ rapportering.

1. Tredelad Efterlevnadsstruktur

Medier delas in i tre nivåer utifrån räckvidd, omsättning och struktur:

• Nivå 1 – Nationella Mediehus
  Exempel: SVT, SR, Aftonbladet, TV4, Dagens Nyheter
  → Full efterlevnad krävs enligt alla lagar och bestämmelser.
• Nivå 2 – Mellanstora eller Registrerade Alternativa Medier
  Exempel: Bulletin, Kvartal, Ledarsidorna, Exakt24
  → Full efterlevnad krävs, men med tillgång till förenklade verktyg och skalbara trösklar.
• Nivå 3 – Mikromedia och Oberoende Aktörer
  Kriterier: Färre än 25 000 unika användare per månad, under 2 miljoner SEK i årsomsättning och färre än 5 heltidsanställda.
  → Reducerade krav, längre övergångsperioder och pedagogisk tillsyn.

2. Förlängda Tidsfrister och Varningssystem

Mikromedia ges upp till 36 månader för full efterlevnad. Inledande överträdelser leder till skriftliga varningar och vägledning, inte sanktioner. Åtgärder vidtas först efter upprepad vägran att rätta felaktig information eller offentliggöra transparensuppgifter.

3. Nationellt Efterlevnadsportal för Små Aktörer

En statlig plattform skapas med:

• Färdigifyllda mallar för ägande- och finansieringsredovisning
• Automatiserad juridisk vägledning utifrån medienivå
• Direkt tillgång till dokumentation för rättelse och tvistelösning

4. Juridiska Klinikprogram och Utbildningsstöd

Samarbeten inleds med journalistutbildningar, juristförbund och civilsamhället för att erbjuda gratis rättshjälp och utbildningar. Dessa insatser sker genom tjänster – inte ekonomiska bidrag.

5. Undantag för Enskilda Aktörer

Kanaler som drivs av en svensk medborgare utan extern finansiering kan:

• Undantas från licensindragning vid upprepade brott (om inte allmän skada påvisas)
• Slippa offentliggöra personliga uppgifter utöver namn och hemort
• Delvis undantas från regler om direktrapportering, om de inte är inbäddade i officiell rapportering

6. Frivillig Registrering som Mikromedia

Mindre aktörer kan ansöka om status som “Registrerat Mikromedia”, vilket ger:

• Officiellt erkännande och förenklad efterlevnad
• Tillgång till verifieringsnätverk och plattformsmarkeringar
• Rättsligt skydd enligt allmänintressets skyddsklausul

7. Varningssystem istället för Böter för Digitala Mikromedia

För enbart digitala aktörer gäller:

• Offentliga varningar ersätter i de flesta fall ekonomiska sanktioner
• Verifierade klagomål resulterar i synliga etiketter (exempel: “Varning utfärdad för ej rättad desinformation den [datum]”)

Detta system säkerställer att små och växande medieaktörer inte överbelastas, samtidigt som grunderna för faktabaserad och pålitlig rapportering försvaras.