Policyinitiativ: Läkemedelssuveränitet inom 7–10 år

Policyinitiativ: Läkemedelssuveränitet inom 7–10 år

En-minutsöversikt av den fullständiga policyn nedan

  • Sverige ska uppnå oberoende från läkemedelsimport inom 7–10 år.
  • Fokus ligger på tre pelare: produktion av aktiva substanser (API), färdiga läkemedel och stödmaterial samt förpackningar.
  • Staten garanterar efterfrågan, påskyndar godkännanden, samordnar upphandling och bygger strategiska beredskapslager.
  • Tillverkning ska ske genom en kombination av befintliga svenska företag (AstraZeneca, Recipharm, Sobi, Cytiva, NorthX Biologics), nya statligt–privata konsortier för generika och API:er samt utländska företag som får incitament att etablera produktionsanläggningar i Sverige.
  • Sverige producerar redan stora volymer av specialiserade läkemedel och biologiska produkter och exporterar årligen för över 150 miljarder kronor. Men majoriteten av generika och nästan alla API:er importeras. Denna policy fyller den luckan.
  • Statligt stöd ges i form av kapitalbidrag, en nationell fond, upphandlingsgarantier, skatteincitament och snabbare tillståndsprocesser. Privata företag investerar genom samfinansiering, lån och långsiktiga kontrakt.
  • År 1–3: lagstiftning, finansiering, lista över nödvändiga läkemedel, start av första produktionsanläggningarna.
  • År 4–6: storskalig API-produktion, antibiotika, insulin, vacciner och lager för 6–9 månader.
  • År 7–10: 90–95 procent av alla nödvändiga läkemedel tillverkas i Sverige, 70 procent av API:er produceras i Sverige, beredskapslager för 12 månader och exportkapacitet byggs upp.
  • Patent respekteras. Strategin fokuserar på frivilliga licenser, läkemedel utanför patent, terapeutiska alternativ och vid behov lagliga undantagsmekanismer inom EU och TRIPS.
  • Uppskattad kostnad: 50–70 miljarder kronor över 10 år, med privat samfinansiering och långsiktiga kontrakt som ger stabilitet.
  • Tydliga mätpunkter: minskade bristsituationer, högre leveranssäkerhet, minskat strategiskt beroende.

Varför denna policy behövs

Sverige är redan en läkemedelsstormakt när det gäller export men inte när det gäller suveränitet över den egna försörjningen av läkemedel.

  • AstraZenecas anläggning i Södertälje är en av världens största tablettfabriker och producerar miljarder doser för export.
  • Sveriges läkemedelsexport är värd över 150 miljarder kronor per år, främst avancerade läkemedel.
  • Men de flesta vardagliga generika, antibiotika, insulin och API:er importeras från Asien eller övriga Europa.

Detta gör Sverige sårbart för:

  • Störningar i leveranskedjorna vid pandemier, konflikter eller exportförbud.
  • Politiskt inflytande från länder som kontrollerar nyckelkomponenter.
  • Brist på livsviktiga basläkemedel.

Detta initiativ handlar inte om att isolera Sverige från omvärlden. Vi kommer fortsatt att handla, importera och använda utländska läkemedel där det är lämpligt. Men suveränitet betyder att Sverige kan stå på egna ben och garantera tillgången till alla nödvändiga läkemedel oavsett vad som händer internationellt.

Vem ska tillverka

  1. Befintlig svensk industri
    • AstraZeneca (Södertälje): utökad produktion av generika och utvalda patenterade läkemedel under licens.
    • Recipharm: utvecklas till en central kontraktstillverkare för generika, API:er och injicerbara läkemedel.
    • Sobi: expandera produktion av biologiska läkemedel och sällsynta sjukdomsbehandlingar.
    • NorthX Biologics (Matfors): vacciner, mRNA och avancerade terapier.
    • Cytiva: biotekniska insatsvaror och produktionssystem.
  2. Nya statligt–privata konsortier
    • Bildas inom ramen för den nationella fonden för API:er och bioberedskap.
    • Småföretag, universitet och privata investerare samlas i konsortier för att producera antibiotika, insulin och generika utanför patent.
    • Verksamheten sker i särskilda industriella "farmaparker" med statligt stöd för infrastruktur.
  3. Utländska företag i Sverige
    • Pålitliga europeiska, amerikanska och japanska läkemedelsbolag erbjuds incitament (skatteförmåner, mark, långsiktiga kontrakt) för att bygga fabriker i Sverige.
    • Villkor: majoriteten av produktionen ska i första hand tillgodose den svenska marknaden innan export.

Nuvarande basnivå för svensk produktion

  • Export: över 150 miljarder kronor årligen, cirka 7 procent av svensk varuexport.
  • Styrkor: cancerläkemedel, läkemedel mot andningssjukdomar, biologiska läkemedel och avancerade terapier.
  • Svagheter: antibiotika, insulin, generika, API:er, vacciner.
  • Verklighet: Sverige producerar läkemedel av högt värde för export men är beroende av import för de billiga och vardagliga läkemedlen.

Hur staten ska stödja

  • Kapitalbidrag: 20–40 procent av kostnaden för nya anläggningar täcks av staten.
  • Svenska fonden för API:er och bioberedskap: 25–30 miljarder kronor i startkapital för strategiska projekt.
  • Skatteincitament: snabbare avskrivningar för investeringar i läkemedelsproduktion, reducerade arbetsgivaravgifter för GMP-certifierad personal.
  • Upphandlingsgarantier: 7–10-åriga kontrakt för nödvändiga läkemedel, med bonus för svenskproducerade produkter.
  • Mark och tillstånd: särskilda industriområden "farmaparker" med snabbhandläggning, max 120 dagar.
  • Finansiering av lager: statliga lån mot lagrade läkemedel, räntefria.

Hur privata företag ska investera

  • Eget kapital: samfinansiering av nya fabriker, minst 60 procent av kapitalet från privat sektor.
  • Lån: affärsbanker lånar ut med statliga upphandlingskontrakt som säkerhet.
  • Drift: privata företag driver anläggningarna enligt GMP och EMA-standarder och levererar avtalade volymer.
  • Export: överskottskapacitet från år 7 exporteras till EU och Norden, intäkter återinvesteras.

Hur allt ska organiseras

  • Offentlig–privat samverkan:
    • Staten tillhandahåller lagstiftning, finansieringsstöd, kontrakt och tillsyn.
    • Privata företag bygger och driver fabriker, bidrar med expertis och delar risk.
  • Nationella rådet för läkemedelssuveränitet: samordnar regeringen, regionerna, industrin och akademin.
  • Transparent rapportering: kvartalsvisa nyckeltal, årliga revisioner, offentliga rapporter.
  • Maktbalans: staten säkrar kontinuitet och suveränitet, industrin får lönsamhet och stordriftsfördelar.

Mål och definitioner

Mål: Sverige ska uppnå läkemedelssuveränitet inom 7–10 år. Detta innebär att landet ska kunna tillverka alla nödvändiga läkemedel och API:er inom sina gränser och upprätthålla lager för minst 12 månaders förbrukning.

Definitioner:

  • Nödvändiga läkemedel: alla läkemedel på WHO:s lista över essentiella läkemedel, samt de läkemedel som Socialstyrelsen definierar som kritiska för Sveriges sjukvårdssystem.
  • Läkemedelssuveränitet: förmågan att säkerställa en inhemsk produktion och leverans av nödvändiga läkemedel utan beroende av utländska aktörer i kris.

Styrande principer

  • Strategisk säkerhet framför kortsiktig kostnad. Sverige ska alltid prioritera oberoende och försörjningstrygghet framför lägsta pris.
  • Partnerskap mellan stat och industri. Ingen av parterna kan ensamt leverera läkemedelssuveränitet. Samverkan är grundläggande.
  • Respekt för EU och internationell rätt. Alla åtgärder anpassas till EU:s konkurrensregler och TRIPS-avtalet.
  • Transparens och ansvar. Alla investeringar, kontrakt och upphandlingar redovisas offentligt.
  • Hållbarhet. Produktionen ska vara miljömässigt och etiskt hållbar.

Tidslinje

År 1–3

  • Lagstiftning om läkemedelssuveränitet antas.
  • Nationella fonden för API:er och bioberedskap inrättas.
  • Lista över nödvändiga läkemedel fastställs.
  • Första produktionsanläggningarna byggs i Södertälje, Uppsala och Matfors.
  • Upphandlingsgarantier införs för antibiotika och insulin.

År 4–6

  • Fullskalig API-produktion startar.
  • Svensktillverkade antibiotika och insulin på marknaden.
  • Vaccinproduktion (mRNA och traditionella) etableras.
  • Nationella beredskapslager byggs upp till 6–9 månaders nivå.

År 7–10

  • 90–95 procent av alla nödvändiga läkemedel produceras i Sverige.
  • 70 procent av alla API:er produceras i Sverige.
  • Beredskapslager byggs upp till 12 månader.
  • Exportkapacitet för överskottsproduktion etableras.

Patent och juridik

  • Patenterade läkemedel respekteras. Sverige ska inte bryta mot internationell patenträtt.
  • Frivilliga licenser. Staten förhandlar med internationella bolag om licenser för lokal produktion.
  • Patentslösa läkemedel. Fokus på generika och läkemedel utanför patent.
  • Undantagsmekanismer. Sverige förbehåller sig rätten att använda EU:s och TRIPS legitima undantag i krislägen.

Upphandling

  • Staten samordnar upphandling för hela landet.
  • Kontrakt på 7–10 år garanterar volymer.
  • Extra bonusar för produktion inom Sverige.
  • Regioner och sjukhus köper från nationella systemet.

Kvalitet och säkerhet

  • Alla anläggningar måste uppfylla EMA- och GMP-standarder.
  • Läkemedelsverket får förstärkta resurser för tillsyn.
  • En särskild inspektionsenhet granskar API-produktion.
  • Kvalitetssäkring ska vara jämförbar med de bästa i världen.

Miljö

  • Nya anläggningar måste följa strikta utsläppskrav.
  • Reningsteknik för antibiotikaproduktion subventioneras.
  • Sverige ska bli ett föredöme i hållbar läkemedelsproduktion.

Kompetens

  • Nya utbildningsprogram i läkemedelsteknik skapas på KTH, Uppsala universitet och Chalmers.
  • Lönesubventioner för att locka kvalificerad personal.
  • Särskilt fokus på att återrekrytera svensk expertis från utlandet.

Forskning och innovation

  • Samarbete med universitet och Karolinska Institutet.
  • Forskning om nya antibiotika, vacciner och bioteknik finansieras.
  • Export av ny teknik blir en sekundär inkomstkälla.

Budget och kostnad

  • Totalkostnad: 50–70 miljarder kronor över 10 år.
  • 25–30 miljarder genom fonden för API:er och bioberedskap.
  • 20–30 miljarder genom kapitalbidrag och garantier.
  • Resten täcks genom upphandlingsavtal, lån och privat kapital.

Mätpunkter och uppföljning

  • Minskade läkemedelsbrister i svenska sjukhus.
  • Ökad andel inhemskt producerade läkemedel.
  • Årliga rapporter till riksdagen.
  • Oberoende revision av industrikontrakt.

Nödvändiga läkemedel att börja med

  • Antibiotika (betalaktamer, cefalosporiner).
  • Insulin och diabetesläkemedel.
  • Smärtstillande och akutmediciner.
  • Cancermediciner med hög efterfrågan.
  • Vacciner mot influensa, covid, meningit.

Risker och hantering

  • Kostnadsrisk: staten måste acceptera högre priser.
  • Patentkonflikter: löses genom licenser och avtal.
  • Industrimotstånd: hanteras genom ekonomiska incitament.
  • EU-regler: Sverige agerar proaktivt inom EU för undantag.

Slutsats

Denna plan är realistisk inom 7–10 år. Den kräver tydlig politisk vilja, investeringar på 50–70 miljarder kronor och nära samarbete med industrin. Resultatet blir att Sverige återtar kontrollen över sitt läkemedelsbehov, stärker sin beredskap, minskar sårbarhet mot globala kriser och blir en ledande aktör inom både säkerhet och innovation.