Politiskt Initiativ: Etablering av en Suverän Svensk Djupvattenflotta
Självförsörjning, initiativ och sjömakt för en ny tid
1. Enminutssammanfattning
Sverige får inte enbart försvara sin kustlinje, det måste utgöra en permanent avskräckning mot aggression i vår region och spela en aktiv roll inom Natos kollektiva försvar. Vi föreslår därför ett omfattande program för modernisering av marinen, som inkluderar design och konstruktion av sex fartyg i Longship-klassen, en ny generation ytstridsfartyg på cirka 6 000 ton med 48 vertikala avfyringsceller, avancerat luftförsvar, långräckviddiga anfallskapaciteter, drönarintegration och helikopterkapacitet. Därtill kommer nio ubåtar av typen A26, fyra till sex nykonstruerade nästa generations ubåtar i VARG-klassen, två kärnkraftsdrivna och kärnvapenbestyckade strategiska ubåtar, amfibiefartyg, obemannade system och en moderniserad ytflotta.
Alla system ska i största möjliga mån utvecklas med svensk design och produktion, i nära samarbete med nordiska partners och med brittiskt och franskt tekniskt stöd där det krävs. Detta säkrar teknologisk självständighet, hållbarhet och nationella arbetstillfällen. Programmet kräver riksdagens godkännande och en stabil långsiktig försvarsbudget. Det är Sveriges möjlighet att gå från beroende till kontroll från passiv kuststat till självständig sjömakt.
2. Inledning – Varför Sverige behöver sjömakt
Sverige är en maritim nation. Över 90 procent av vår handel är beroende av havet. Våra fiberkablar, pipelines och energiförsörjningslinjer går under ytan. Vår ekonomiska livsnerv och vårt nationella försvar börjar i havet och kan också gå förlorade där.
Geopolitiska hot är inte längre hypotetiska. Rysk aggression, omstridda vatten i Östersjön och ett öppnande Arktis utsätter oss för direkt och indirekt påtryckning. Utanför vårt närområde visar spänningar i Indo-Stillahavsområdet och störningar i globala sjöleder hur även avlägsna konflikter kan strypa vår ekonomi. Som medlem i NATO måste vi även kunna bidra meningsfullt bortom Östersjön.
Passivitet är inte längre neutral det är sårbarhet. Sverige kan inte längre förlita sig på att andra ska agera i tid. Fördröjningar i alliansens beslutsfattande eller långsamma krisreaktioner kan lämna vår infrastruktur, ekonomi och suveränitet oskyddad.
En stark marin handlar inte bara om försvar det handlar om kontroll, avskräckning och handlingsfrihet. Den ger oss möjlighet att agera utan tillstånd, säkra våra intressen och forma händelser innan de når våra kuster. Med sjömakt blir Sverige en aktör inte en åskådare.
Detta förslag innebär en fullständig modernisering av marinen ett skifte från reaktivt försvar till proaktiv suveränitet. Det gör Sverige till den ledande marina aktören i Norden och till den oumbärliga undervattensmakten inom alliansen.
3. Självständighet kan inte outsourcas
Även som NATO-medlem förblir det Sveriges ansvar att skydda sig självt. Sverige får aldrig lita på försenade beslut från andra nationer när våra säkerhetsintressen hotas.
Detta program garanterar:
• Självständig luft- och sjömakt, även om Gotland eller viktiga baser neutraliseras
• Permanent närvaro under ytan i Östersjön, Arktis och Atlanten
• Fartyg, drönare och robotsystem producerade i Sverige
• Strategisk avskräckning genom avancerade kärnvapenubåtar
Dessa förmågor stärker NATO, men bevarar Sveriges handlingsfrihet.
4. Strategisk undervattensavskräckning – Den tysta skölden
Sveriges historiska marina styrka har legat under ytan. Vi föreslår:
• Utökning till 9 A26-ubåtar
• 2–3 UUV:er eller miniubåtar för sabotage, kabelövervakning och Arktisk spaning
• All produktion sker inhemskt via Saab Kockums
• Skydd av kritisk undervattensinfrastruktur
Dessutom:
• 2 kärnkraftsdrivna och kärnvapenbestyckade strategiska ubåtar
• Beväpning med svensk- eller allieradutvecklade SLBM och kryssningsrobotar
• Designade för osynlig långdistansverksamhet i Östersjön, Arktis och Atlanten
• Trygga bränsle-, teknik- och underhållskedjor i samarbete med svenska eller allierade aktörer
Dessa ubåtar införs i senare skeden av programmet, men utgör den strategiska höjdpunkten i Sveriges undervattenskapacitet.
Juridisk förtydligande: Sverige kommer att lämna icke spridningsavtalet (NPT) i enlighet med Artikel X, som svar på extraordinära regionala hot. Alla steg sker enligt internationell rätt och i öppen dialog med våra allierade.
5. Longship-klassen – Ytflottans ryggrad
Longship-klassen blir Sveriges främsta ytstridsfartyg, en mångsidig, smygoptimerad och Arktisanpassad plattform med avancerat luftförsvar, långräckviddiga anfallskapaciteter, integrerad drönarkrigföring och egen helikopterkapacitet. Fartyget är konstruerat för att operera både på öppet hav och i komplexa kustnära miljöer och kommer att utgöra ryggraden i den svenska ytflottan.
Longship-projektet leds av Sverige, med kärndesign, integration och produktion som genomförs på svensk mark. För att uppnå världsledande sensorkapacitet och luftförsvarssystem integreras dock utvalda delsystem från våra närmaste europeiska allierade. Thales och MBDA från Frankrike samt BAE Systems från Storbritannien tillför avancerade radar- och robotlösningar som annars inte finns i svensk industriportfölj. Detta samarbete sker på svenska villkor, under svensk ledning och med syfte att säkra både teknologisk självständighet och interoperabilitet med NATO.
Specifikationer:
• Deplacement: cirka 6 200 ton
• 48 vertikala avfyringsceller (VLS) för CAMM-ER, Aster-30, markmålsrobotar och FC/ASW
• RBS15 Mk4 för yt- och markmål
• Lättviktstorpeder (Torped 47)
• Skrovsonar, släpsonar och variabel djupsonar
• Avancerade radar- och BMD-system från europeiska partners
• Cybersäkra lednings- och kontrollsystem
• UAV/UUV-integration för svärmanfall och spaningsoperationer
• Flygdäck och hangar för en medelstor ASW-/nyttolasthelikopter (NH90 eller motsvarande) samt drönare
• SeaRAM och Bofors 40 Mk4 som närförsvarssystem
• Full NATO-integration via Link 16, Link 22 och kommande nätverkssystem
• Hybridframdrivning med 5–7 MW effektreserv för framtida energivapen
• Isförstärkt och Arktisanpassad för året runt-operationer i höga breddgrader
• Förberedd för blockintegration av kryssningsrobotsystemet FC/ASW, inklusive potentiella kärnvapenbärande varianter
• Designad för att kunna bära framtida europeiska precisionsvapen och strategiska effektvapen i linje med svensk suverän avskräckningsdoktrin
Antal: 6 fartyg byggs helt i Sverige, med utvalda delsystem från Storbritannien och Frankrike för att garantera att Longship-klassen är det mest avancerade ytstridsfartyget i sin klass globalt.
6. Uppgradering av äldre fartyg
Korvetterna i Luleå-klassen, som förväntas tas i bruk i början av 2030-talet, kommer att operera tillsammans med Longship-klassen när de är i tjänst. Andra äldre fartyg (korvetter i Visby-klassen) kommer att uppgraderas och omfördelas till reserv och stödroller för att bevara djupet i det nationella försvaret.
Uppgraderingar inkluderar:
• Ny sonarutrustning (släp och djupsonar)
• Robotsystem uppgraderade till RBS15 Mk4
• Förbättrade system för elektronisk krigföring och vilseledning
• Integration av UAV/UUV-kommandostrukturer
• Möjlig installation av närförsvarssystem (luftvärn)
• Utökad förmåga till antiubåtskrigföring och Arktisk verksamhet
Andra äldre fartyg ska:
• Byggas om till kustbevakning, minröjning eller utbildning
• Behållas som reservresurser i krigstid
Syfte: Maximera försvarsdjupet. Inget fartyg går till spillo varje plattform får en ny uppgift.
7. Ytflottan – Rörlighet och eldkraft
Sveriges ytstridskrafter måste vara rörliga, utspridda och utrustade för snabb avskräckning. Longship-klassen utgör högsta nivån och kärnan i denna struktur, med globalt jämförbar kapacitet. Kompletterande fartyg skapar djup, redundans och flexibilitet.
Utöver de sex fartygen i Longship-klassen kommer Sverige att investera i:
• Korvetter i Luleå-klassen, förväntade i början av 2030-talet, som opererar tillsammans med Longship-fartygen
• Uppgraderingar av korvetterna i Visby-klassen, som omfördelas till reserv- och stödroller men får modern sonar, robotar och UAV/UUV-integration
• 12–15 moderna kustpatrullbåtar för snabb insats vid avlyssning, övervakning och sjöpolisverksamhet
• 4–6 robotbåtar utrustade med vapen för sjö- och markmål, vilket ger flexibel slagkraft
• Sonarutrustade minsvepare för att säkerställa maritim tillgång och trygg passage för militära och civila fartyg
Alla enheter ska integreras i ett nationellt sensorsystem kopplat till radar, satellit, kustförsvar och drönarnätverk. Det möjliggör snabba och samordnade insatser i Östersjön, Arktis och Nordatlanten.
8. Amfibisk kapacitet – Snabb respons på alla fronter
Sverige ska kunna förstärka Gotland, Åland, finska kusten och Arktiska hamnar snabbt och utan utländskt stöd.
Vi föreslår:
• 2–3 amfibiefartyg, inspirerade av Rotterdam-klassens LPD
• Isförstärkta skrov och Arktisanpassning
• Transportkapacitet för trupp, fordon, drönare och mobila ledningscentraler
• Dubbla användningsområden: civilförsvar, humanitär hjälp och katastrofinsatser
Fartygen möjliggör snabb truppförflyttning i nordiska och baltiska operationsområden.
9. Obemannade system – Den moderna stridsmiljön
Sverige ska ligga i framkant när det gäller autonoma marina system och teknologisk dominans.
Planerade förmågor:
• 25+ undervattensdrönare (UUV) för sabotage, spaning och infrastrukturförsvar
• 20+ ytdrönare (USV) för svärmattacker, patrull och minröjning
• Utbyggt AUV-62-program för autonom ubåtsjakt
• Samverkan mellan drönarsvärmar och Longship-fregatter samt strategiska ubåtar
• Säkra AI-baserade kommandosystem med skydd mot störning och cyberattacker
• Helnordisk produktion av alla kontrollsystem
10. Industri, hållbarhet och nationell självförsörjning
Försvarssuveränitet kräver industriell suveränitet. Programmet ska bygga på en svenskledd försvarsindustri centrerad i:
• Karlskrona, Gävle och Göteborg
• Partnerskap med Saab, Kockums och nordiska leverantörer
• Grön teknik: hybridframdrift, bullerdämpande skrov, lågemissionsplattformar
Effekter:
• 80 % av finansieringen stannar i Sverige
• Jobb, teknikutveckling och exportmöjligheter
• Ekonomisk resiliens och nationellt kunnande
11. Budget, personal och rättsliga ramar
Långsiktigt strategiskt projekt:
Inte en engångskostnad, utan en 15–20-årig investering i suveränitet och industriell återväxt.
Kostnadsprognos:
• SEK 335–450 miljarder över 15–20 år
• USD 30–40 miljarder totalt
• Cirka 2,0–2,5 % av BNP
Ingår i beloppet:
• Strategiska ubåtar inklusive kärnvapenplattformar
• Drönare, AI och cyberförsvar
• Basmodernisering i Arktis och Indo-Stillahavet
• Inhemsk skeppsbyggnad och sensorsystem
• Industriella tillväxtzoner och utbildningssatsningar
Finansiering:
• Försvarsanslag på sikt motsvarande 4,8 % av BNP till 2035
• Offentlig–privata partnerskap
• Försvarsobligationer för långsiktig stabilitet
Varför det är rätt:
• Avskräckning före kris precis som sjukhus byggs före pandemier
• Jobb och export: AI, grön framdrift och drönarteknik
• Självständig handlingsfrihet utan NATO-flaskhalsar
• Påverkan inom NATO:s strategiska planering
12. Personalbehov
Uppskattad styrka:
• 5 500–7 500 värnpliktiga och anställda
Roller inkluderar:
• Besättningar på fregatter, A26, VARG och strategiska ubåtar
• Drönaroperatörer (UUV, USV, C2)
• Arktiskt anpassad amfibieinfanteri
• Cyber-, sonar- och AI-specialister
• Tränare, ingenjörer och mobila stödfunktioner
Utbildning:
• Nya officershögskolor och undervattenskrigsskolor
• Moderniserad värnplikt med flexibla spår
• Gemensamma övningar med Finland, Norge och NATO
• Specialisering inom AI, drönare och cybersäkerhet
13. Juridiska ramar
• Alla större program kräver riksdagens godkännande
• Långtidsplanering kan kräva lagändringar
• Insatser utomlands i fredstid kan kräva förtydliganden
• Kärnvapenutveckling om den genomförs sker enligt internationell rätt och parlamentariskt godkännande, inklusive ett eventuellt utträde ur NPT enligt Artikel X
14. Nästa generations ubåt – Projekt VARG
VARG-klassens ubåt gör Sverige till ledare inom asymmetrisk undervattenskrigföring.
Syfte:
• Regional dominans
• Global räckvidd
• Strategiskt djup utan kärnvapentröskel
Specifikationer:
• 3 500–3 800 ton
• Pumpjet-propulsion
• AIP + litiumjonbatterier
• 8 torpedtuber
• 6–10 vertikala avfyringsceller för kryssningsrobotar
• Släp- och flanksonar med AI-stridsledning
• Inbyggd drönarbrygga
• 60–75 dygns uthållighet
• Arktis- och Indo-Stillahavscertifierad
• Designad i Sverige – nordisk/allierad teknik där det behövs
Antal:
• Fas I: 4 fartyg
• Fas II: utökning till 6
VARG kompletterar A26-flottan och förankrar svensk självständig försvarsförmåga globalt.
15. Folkligt stöd och politisk möjlighet
Enligt SOM-institutets mätning 2024 stöder över 60 % av svenskarna ökade försvarssatsningar till följd av ryska hot. Yngre väljare stöder särskilt marinmodernisering.
Detta förslag speglar den växande insikten: kontroll över havet är kontroll över nationen.
16. Strategisk slutsats – En nation som styr sin framtid
Säkerhetshållning: All strategi är defensiv och återhållsam. Kärnvapen används aldrig preemptivt.
Stabilitet: Sverige leder samtidigt regional dialog om öppenhet och nedrustning.
Sverige kommer att:
• Dominera undervattensarenan i Östersjön och Arktis
• Projicera luft- och drönarkraft från havet
• Leda alliansinsatser utan att förlora suveränitet
• Skydda handelsvägar, kablar och infrastruktur
• Agera omedelbart vid kris inte efteråt
• Bygga en svenskstyrd flotta med maximal inhemsk komponent, förstärkt av strategiskt nordiskt och allierat samarbete
När nästa kris kommer, väntar vi inte på hjälp vi är redan där.
Från Gotland till Grönland, från Skagerrak till Svalbard Sverige ska äga haven.