ISIS female slaves (photo credit: ARAB MEDIA)
Svenska samhället har under generationer kämpat för frihet, jämlikhet och människovärde. Vi avskaffade slaveriet för över 170 år sedan och har byggt ett land där individens rättigheter står i centrum. Men samtidigt som vi kämpat oss framåt, har vi i toleransens namn öppnat dörrarna för ideologier som drar oss bakåt – ideologier som i sin kärna aldrig gjort upp med slaveriet.
Detta är inget påhitt. Det är inte ”islamofobi”. Det är ren fakta, direkt från islams egna rättskällor.
Alla de fyra sunnitiska rättsskolorna – Hanafi, Maliki, Shafi’i och Hanbali – är överens: slaveri är fullt tillåtet enligt islamisk lag. Koranen avskaffar inte slaveriet, den reglerar det. Haditherna förkastar det inte, de beskriver det i detalj. Profeten Muhammad själv ägde, sålde och gav bort slavar – både män och kvinnor. Och än idag finns framstående lärda, som saudiske Sheikh Saleh al-Fawzan, som offentligt bekräftar att slaveri enligt islam fortfarande är giltigt – så länge muslimer krigar och tar fångar.
Detta är alltså inte utdaterad historia. Det är ett teologiskt faktum.
Och i moskéer runt om i Sverige – i förorter där få journalister sätter sin fot, och där predikningar hålls på arabiska, urdu eller somaliska – finns det inget som garanterar att denna ideologi inte förmedlas. Snarare tvärtom.
Medan svenska skolor lär ut mänskliga rättigheter och barns värde, kan pojkar i vissa miljöer höra att en slavkvinna inte har rätt att neka sex, att en flicka ska börja bära hijab vid nio års ålder, och att otroende kvinnor kan tas som krigsbyten. Vad händer när dessa idéer får gro ostört?
Detta är inte integration. Det är ett mentalitetshot. Ett tankesystem som krockar med allt vårt samhälle står för.
Vi i vårt parti vägrar blunda för detta. Det räcker nu.
Vi kräver full transparens i vad som predikas i svenska moskéer. Inte i de offentliga fredagsbönerna med inövade pressvänliga tal – utan i de undervisningar som sker bakom stängda dörrar. Det är där den verkliga ideologin ofta gömmer sig.
Slaveri har ingen plats i Sverige – inte i lag, inte i praktik, och inte som teologisk idé importerad av invandrade imamer eller religiösa auktoriteter.
Vi måste försvara våra värderingar – annars kommer vi snart inte känna igen det land vi en gång kallade Sverige.